Rök...

Hej! V. 10 (9+0) idag!! Men är fortfarande orolig över om det är nåt liv i magen, ska förhoppningsvis få göra ul imorgon, håll tummarna!!! Blodprov och så blir det iaf..

Sitter på bussen påväg mot jobbet, och har en tjej bakom som luktar rök. Har blivit helt sjukt anti-rök på sistone, tycker lukten är såå motbjudande och jag måste blivit ännu känsligare också.. Uhh..

Kram!


Utkast: Sep. 17, 2012

Hej på er :)

Nu har jag mått lite illa till och från i en vecka ungefär, kräks-illa en dag och resten bara allmänt illamående. Hoppas det beror på omställningen i kroppen och att det är något bra. Så orolig och så mycket tankar om det verkligen finns nåt därinne. Ringde BM idag för att kolla om det fanns möjlighet till kub-test innan resan men antar att det inte går. Det är tydligen ett blodprov först, och sen ultraljud typ en vecka senare om jag läst rätt.

Annars rullar det väl på, tycker jag trampar på samma ställe men sen kanske det säger pang och jag blir smällfet över en natt ;)

lite bilder från idag:


3e månaden

Hej!
Idag hoppade vi över till v.9 (+0) och vips så är vi inne i tredje månaden.. Men nu räknar man ju liksom veckor, innan jag var gravid pratade jag alltid om graviditeter som i månader. Är väl det att man räknar dagarna, läser om vad som händer i magen vecka för vecka så noggrannt..

Känner mig fortfarande väldigt o-gravid så längtar ihjäl mig tills kub-testet, vågar liksom inte slappna av förrens jag får se livet där inne.. :)
Mått dåligt några dagar, men läste att om man åt nåt innan man går upp på mornarna så kan de underlättas så det har jag gjort nu och efter det har jag bara mått bra.

Åker till Cypern om en vecka, då ska vi ju berätta för R's släkt har vi tänkt. Guuuud så spännande...

jaja.. vi hörs :)
Puss

I vecka 8

Hej!
 
Vi är inne i v.8 nu!! Känner mig fortfarande totalt o-gravid men hoppas det är normalt.. Känns så bra att närma sig 12-veckors-strecket iallafall.. HOPPAS du vill ligga kvar där inne mini, och komma ut om sju månader som en frisk liten plutt :)) ♥
 
Försöker inte att hänga upp mig på mina obefintliga graviditetstecken eller att dagarna sniglar sig fram. Men det är så svårt.. Skulle helst vilja åka till sjukan NU och tvinga dom till ett UL så jag får se om det ligger nåt därinne.. ;)
 
allt för nu, kram!!

Mysig torsdag!

Ledig idag, har haft det supermysigt med goaste vännerna. Fika (två st!!) i solen, och sen lunch. Berättade även för dem, hade packat in ett paket med två nappar i. Förvirrat först men sen kramkalas när ljuset gick upp ;) Hihi.. Kändes JÄTTEBRA och så kul, att berätta nu. Det kändes helt rätt att dela nyheten med mina fina vänner :)
Nu dröjer det några veckor innan vi berättar för någon igen. Längtar dock redan!

Annars har det varit en lugn kväll, ensam hemma så har lite långtråkigt (hej umgängessjuk) funderar på en (super)tidig kväll i säng men kommer säkert inte kunna somna.. :/
 
 
Bloggen som innan idag känts lite halv-scitzofren i.o.m att jag suttit här och knapprat utan att någon vetat o min blogg, så har den idag fått två nya besökare, (den är ju lösenordsskyddad just nu..) Hej AI&S ♥ -jag älskar er :) 
Stor kram!

Hejda sig..

Sitter och knåpar på en header till den här bloggen, och när man ser alla babysaker, kläder, nallar.. ÅH vad man bara vill sätta igång med att planera. När får man börja med rummet tillexempel? Eller får och får, vad skumt det är med det där. När är det rätt att berätta, när är det ok att börja köpa babygrejer. Finns ju inga rätt och fel, jag vet det.. Men ändå är man så osäker.. :)
 
Här är bild på minimagen, v. 6+2 :)
 
Näpp nu ska jag ut och gå i stormen, hoppas jag inte blåser bort!
Kram! 

symptom, oro, missfall

Pratade lite om symptom med barnmorskan förut, jag har typ inga alls, brösten är större men det är i princip det enda. Molvärk (dock alltid svag) i "tjejmagen" ibland. R säger att humöret svänger mer, och ja, när jag tänker efter så gör det nog det. Blir typ grinfärdig ibland, för minsta lilla. Framförallt blir jag upprörd, liksom helt ifrån mig?! Haha knäppt.. Men man SKA ju vara glad för det, men som alla andra symptomfria så "vill man bara ha mer" på något sätt, man vill ha fler bevis..
BM sa något som säkert stämmer väldigt bra, att så fort man säger att man inte känner nåt, eller inte mår illa, så finns det alltid sådana som kommer att säga "Vänta du bara" Samma gäller säkert när barnet väl är fött om det skulle sova bra i några veckor, istället för att säga "Men gud vad skönt" så är nog det vanligaste "Vänta ni bara". Intressant.. :)
 
Kanske kommer det en preiod med illamående, kanske gör det inte det. Vi får se :)
Risken för missfall finns ju där också, så så länge man mår bra och bebis stannar kvar i magen -frisk, så är jag glad. Jag hoppas så att allt kommer gå bra och att det kommer ut ett friskt barn!
 
Kram!

den dagen..

Lyckliga ♥
 
25 augusti, vi var på bröllop och jag testade på morgonen för att veta om jag skulle avstå alkohol eller inte. Jag fick köra bilen, med andra ord ;)

Infomöte 4/9

Imorse var det dags för första mötet hos BM, allmän information om kost och lite frågor så.. Inskrivningen blir efter Cypern-resan, då även första ultraljudet för att kontrollera om det verkar ok, eller om det kan finnas någon typ av kromosonavvikelse eller så. Frivilligt att göra den här undersökningen men jag tror jag helt bestämt mig att göra den. Om inte annat så får vi ju SE bebis då också.. Det kan man ju inte missa :)
 
Var hispig när vi gick dit, och skulle hem, att någon skulle se oss med en fet pärm som det stod GRAVID på liksom, hej avslöjade!! haha.. Men tror vi kom undan osedda ;)
Det är helgerna som är "tuffast" att genomlida utan att verka misstänkt. Har köpt alkoholfritt vin och öl som jag häller upp i smyg, det ser ju ut som vanligt. Dock var våran käre vän R här och fick se de alkoholfria ölen i kylen....Jag sa att de kanske var T's som hon glömt här.. hrrrmm halvtaskig vitlögn men vad gör man.. Vi får se vad alla säger när vi berättar, finns säkert de som anar.

Att berätta eller att icke berätta

Det absolut jobbigaste, men också roligaste, är ju att få vänta in tillfället när vi ska börja berätta. Vill ju SKRIKA ut det, och ibland ligger meningen "Jag är gravid" i munnen på mig och vill uuuut.. Men vi får vänta några veckor till.. S kommer hem imorgon, och hon är ju en av dom som alltid frågar när vi ska ha barn, hon bor ju dessutom i London, så jag träffar henne inte så ofta. Vi får se om hon blir först med att veta, vill ju berätta det face to face för henne :)
 
Vi åker ju till cypern den 24sept och ska bo med hela R's familj på ett all inclusive-hotell så då får vi släppa bomben där, kan liksom inte ligga halvsvälld och tacka nej till alkohol en hel vecka utan att någon fattar. Men det blir ett jättefint tillfälle, första barnbarnet och dessutom är mormor&morfar med och dom blir ju gammelmormor&gammelmorfar så det ska bli superspännande att se reaktionen :) 
 
Det är så overkliget ännu, jag tror det kommer vara så ett tag. Sen släpper det väl lite i taget ju större man blir och när man sen får börja PRATA om det liksom.. P&T fick barn i Juli så dom små blir kusiner med mindre än ett år emellan, så kul :))
 
 

Från början

Hjälp, jag vet inte vart jag ska börja, vad jag ska skriva, vad ska jag inte skriva. Men det bokstavligt talat bubblar i mig så jag bara måste få ur mig lite. Om inte minst för att minnas, sen. 
 
Det började iallafall med märkliga symptom, det var ju planerat men det gick så fort så jag vågade inte tro att det redan "lyckats". Läst massor på internet och det är ju övervägande illamående och yrsel bland andra gravida. Jag kände ingenting, eller inget så starkt iallafall. Men så vaknade jag en natt av en hemsk mardröm, och var dessutom täppt i ena näsborren (så skumt..) Men när jag låg där och försökte somna om mindes jag en "lista" jag sett där dom symptomen fanns med. Sen tänkte jag "skärp dig kvinna, du är inte gravid för att du är täppt i näsan" hahah :D  Men, jag gjorde ett test några dagar senare, och där var det, plusset.
 
Hade ju planerat att jag lungt och sansat skulle slå in testet i ett litet paket och ge till R vid frukosten typ. Men, ehh det gick inte så bra. Joggade in i sovrummet på morgonen och sa typ "Älskling, kolla här ska du få se" och nyvakna stackaren fattade inte så mycket först.. Haha.. Helt fantastiskt kändes det, 1000 tankar i huvudet och hjärtat slog så hårt.
 
 
 

Hej nya livet!

Hej!!

Skapar denna blogg som ett lillasyskon till min "riktiga" blogg. Orsaken är kanske redan tydlig, men för att ingen ska fundera: Bebis. Barn. Underverk. I min mage. Jepp. Jag ska bli mamma!!!!

Vi är i vecka 7 (6+3) idag och jag tänker, jag tänker och tänker och tänker men har ingen att ventliera med. Än. Så därför skapar jag den här bloggen för att kunna skriva av mig, både nu innan vi berättar för vänner och familj, och även sen, för att kunna titta tillbaka på min graviditet.

Ja, hur ska jag börja ens.. Det är så stort, och svårt att ta in, att det faktiskt ligger en bebis i min mage, och växer för varje dag. Lilla lilla gryn :)

Det "berömda" plusset.. Har två likadana, testade det första 25augusti och sen gick det några dagar, kunde inte hejda mig utan gjorde ett till, tänkte "det kan ju vara fel" men det var lika starkt det med :)


Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.


RSS 2.0